Dag 9 på vandringen: från Uzan till Maslacq, via Arthez de Béarn, 22,6 km

En bänk att vila på. Men den var kall i morgonkylan...

Gaveln på ett fint hus. Mot norr - det kan man se på det lilla fönstret. Och så tre pilgrimer på väg.

En kyrka på vägen.

Gammal.

Ett fint hus med fina färger i fint solljus. Kändes svenskt och bra...

Fasadmålning.

Någon som har exakt samma altantak som vi. Kul!

Ett fint hus jag passerade.

Majs igen.

Arthez de Béarn. En stad jag gick igenom.

Fikade utanför kyrkan där det fanns en piazza och en skylt till bergskedjan. Fin dag, fin utsikt.

Här ser jag faktiskt vart jag ska. Navarrenx.

Ett gigantiskt industriområde förpestar den fina vyn över bergen.

Jag framför kyrkan.

En fin skylt på kyrkväggen inger hopp och desperation. Långa vägar att gå eller så har man avklarat en hel del av dem.

Hittade ett fik och drogade mig lite. Det var varmt o skönt i solen. Ville egentligen stanna längre men en kvinna erbjöd sig att köra mig till Maslacq, sista biten. Jag tackade tacksamt ja till erbjudandet (trots att hon rökte i bilen). Jag hade förtvivlat ont i fötterna.

Boendet i Maslacq. Det kommunala vandrarhemmet var fullt och vi blev rekommenderade att ta in här. Ett stort rum med två stora sängar. Jag tog den ena, den närmast dörren. Underbart väder. Kom fram, fixade fötterna, tvättade kläder o de torkade på en timma i trädgården, skrev i boken, slappade, solade och åt kex. Underbar tillvaro i en liten by.

Huset från sidan/framifrån.

Huset till höger är vandrarhemmet. Bakom muren till höger ligger trädgården.

Väldigt speciella hus i denna region.

 

Och jättestora träd.

 

 

 

På denna restaurang åt jag på kvällen. Byns enda men fin. Kände mig lite sunkig i mina kläder men fler var pilgrimer o vi hade egen meny.

Hus tvärs över restaurangen.